När jag var i mina tidiga tonår hittade jag en stickad kofta på Kappahl i Kristianstad. Jag blev förälskad i den och var helt övertygad om att om jag fick den så skulle den förändra hela mitt liv. Jag skulle köpa den och leva lycklig i resten av mitt liv! Eftersom jag har världens bästa föräldrar (kanske orkade de inte med mitt bönande och tjatande) så fick jag koftan efter någon vecka. Jag var så lycklig och tyckte att jag var jättesnygg. Så här i efterhand kan jag erkänna att den inte förändrade mitt liv, förutom att jag var överlycklig för den hela hösten. Inte var den speciellt snygg heller om man tänker efter...
Nu har det hänt igen! Jag är KÄR i en kofta!!! Köpte en mörklila Odd Mollykofta förra sommaren och var väldigt nöjd med denna. Inte kär men nöjd... Tills jag såg en kvinna på Pressbyrån vid Slussen med en GRISROSA!!! Jag fick tvinga mig själv att inte gå fram och klappa på henne. Den var sååå fin och jag var förälskad igen! Kände att jag måste ha en sådan och att hela mitt liv kommer att förändras om jag bara får den....Har förhandlat med maken (den kostar 2100:-) och kommit fram till att om jag säljer den lila på Tradera för minst 1000:- så är det bara att köra. Imorse när jag kollade auktionen låg senaste budet på 1001:-...
